Fler välkomnas att vara med och ta fram den nya standard som på sikt ska höja kvaliteten och underlätta upphandling av LSS daglig verksamhet. Idag varierar verksamheternas kvalitet, från att inte erbjuda mycket mer än fika och promenader till meningsfulla och utvecklande aktiviteter som kan förändra livet och spara skattepengar i andra led.

I Solna, strax norr om Stockholm, har cirka 170 personer med funktionshinder eller speciella behov rätt att delta i den dagliga verksamhet som ska främja delaktighet och självständighet. För en del kan de erbjudna aktiviteterna vara direkt livsavgörande.

– Jag minns speciellt en kille som kom direkt från rättspsyk och hade en allvarlig dom bakom sig. I början var han så kraftigt medicinerad att vi inte kunde prata med honom i mer än fem minuter innan han bokstavligen somnade i fåtöljen. När han sen slutade att medicineras ville han i stort sett bara spela kort, men vi upptäckte att han var väldigt trevlig och social och efter en tid fick han hålla i egna aktiviteter. Till slut fick han praktisera på en fritidsgård, där han blev mycket omtyckt och på sikt erbjöds en lönebidragsanställning, berättar Sebastian Solkrona som själv har lång erfarenhet av att arbeta i daglig verksamhet.

Kvaliteten mellan olika dagliga verksamheter varierar stort. Långt ifrån alla når upp till den nivå som förändrar liv.

– Jag har själv stött på verksamheter som egentligen inte erbjuder mycket mer än förvaring av människor. När utföraren saknar kompetens händer det att verksamheten begränsas till fika och promenader, säger Sebastian Solkrona som idag arbetar med kvalitetsutveckling på Solna stad.

En del av problemet är att kommunerna inte alltid ställer rätt krav. En annan del är att det inte finns någon enhetlig bild av vad som faktiskt kännetecknar en bra daglig verksamhet.

Kommuner och flera privata utövare tar fram best practice

För att förbättra kvaliteten och påverka det som på sikt ska bli en gemensam grund för alla dagliga verksamheter, har Solna och även Södertälje kommun samt flera privata utövare gått med i den SIS-kommitté, som nu ska ta fram en standard för LSS daglig verksamhet.

– Jag hade ingen erfarenhet av standarder och var lite skeptisk till en början. Men den inställningen kom på skam när jag lyssnade till en presentation av planerna. Då trillade polletten ner, säger Monica Lickander som tillsammans med Sebastian Solkrona är Solna stads representanter i kommittén.

Förutom att klassificera vad daglig verksamhet kan vara och skapa en enhetlig och grundad bild av vad varje form ska erbjuda, ska standarden bidra till att höja kvaliteten och underlätta upphandling.

– Det kommer att underlätta även för utföraren eftersom de slipper lägga lika mycket resurser på att hålla koll på allas olika kravställningar.

Möjlighet för kommuner att arbeta smartare

Det kommunala självstyret är starkt förankrat och även om standarder per definition är frivilliga, kan det finnas en rädsla för att standardisering ska innebär en begränsning.

– Självstyret är en viktig grund för demokratin, men det får inte dras så långt att det hindrar oss från att arbeta smartare och ta hjälp av best practice. Även om en kommun hänvisar till standarden, går det ju fortfarande bra att lägga till egna krav, säger Monica Lickander.

Kommittén har fortfarande ett par vakanta platser och nu välkomnar man fler organisationer att vara med, för att därigenom ha möjlighet att påverka var ribban ska ligga.

– Vi måste bli mycket bättre på att styra upp de här viktiga verksamheterna, som faktiskt är brukargruppens arbetsmiljö. I slutändan blir hela samhället vinnare om vi kan erbjuda bra dagliga verksamheter inom ramen för LSS, säger Monica Lickander.