Sverige leder arbetet som ska få standardutvecklare över hela världen att ta större hänsyn till olika individers variation, bland annat vad gäller hormoner, hudtjocklek och röster.

En standard tas ofta fram för att något ska vara säkert eller lika för alla. Därför blir det problematiskt om de enkom baseras på lättillgängliga data om män i 20-årsåldern.

– Så var det länge inom bilindustrin. I deras krocktester användes samma dockor som inom flygindustrin, där unga, vältränade och lagom långa amerikanska stridspiloter hade stått modell, säger Julia Jonasson Tolv, expert inom normkreativ innovation.

Mätvärdena från den tiden blev av förklarliga skäl inte representativa för varken kvinnor, barn eller ens majoriteten av alla män. I slutändan innebar det en ökad risk för skador i samband med trafikolyckor. När nya standarder tas fram idag finns tack och lov en större medvetenhet om nödvändigheten av att beakta olika behov, erfarenheter och intressen.

– Standardiseringen inom ISO och SIS ska följa FN:s deklaration om Gender Responsive Standards and Standards Development. Det innebär kort sagt att standarder ska se till kvinnors och mäns behov i lika stor utsträckning, säger Karin Lindmark på SIS.

Karin Lindmark leder idag den internationella grupp, där även Julia Jonasson Tolv ingår, som arbetar för att standardutvecklingen ska ta hänsyn till genusperspektivet.

– Det är spännande att driva de här frågorna internationellt. Alla vill göra bra av samma anledning, men ord har olika betydelse i olika kontexter. I Sverige är vi bra på att prata om genus, men att prata om till exempel upplevt kön kan vara svårt med en del andra nationaliteter, säger Julia Jonasson Tolv.

Förutom de kulturella skillnaderna är de som skriver standarder experter på sina respektive ämnesområden. För en del är frågorna om genus nya och svåra att ta till sig.

– Inom ISO och IEC har vi tagit fram en guide som vägleder de som skriver standarder. Bland annat genom att peka på frågor som behöver ställas och hur bakgrundsdata bör ifrågasättas, säger Karin Lindmark.

Tanken med guiden, som SIS nyligen översatt till svenska, är att skapa förståelse och ge vägledning till dem som inte tänker på genusfrågor till vardags – allt för att framtida standarder verkligen ska fungera bättre för alla.  

– Nu arbetar vi på att ta fram en e-learningmodul, som gör det möjligt att ta sig igenom materialet mer interaktivt. Alla som tar fram internationella standarder behöver förstå när det finns anledning att beakta de här frågorna. Ska vi ta fram en standard som fungerar för många är det viktigt att standardutvecklare beaktar skillnader mellan kvinnor och män. En standardperson är sällan könsneutral, säger Julia Jonasson Tolv. 

Vill du veta mer? Kontakta Karin Lindmark på SIS!