CE- och andra certifieringsmärken

CE-märket

Själva CE-märket ska ha en enhetlig form. För tredjepartskontrollerade produkter ska märket kompletteras med identifikationsnummer för anmälda organ som utfört kontrollen.

CE-märkets utseende, i varje enskilt fall, framgår av direktivet.

En tillverkare eller importör kan ta fram märket själv. Märket ska vara distinkt utformat, överensstämma med orginalet och vara beständigt. Storleken på märket avgörs av produktens storlek, men bör inte vara mindre än 5 mm. Märken eller inskriptioner som kan förväxlas med CE-märket får inte användas.

Du kan använda CE-märket tillsammans med andra märken. Till exempel kan en logotyp eller ett kvalitetsmärke stå tillsammans med CE-märket på produkten. CE-märkningen innebär inte att de certifieringsmärken som hittills använts, till exempel S-märket försvinner. De kommer att leva kvar som frivilliga märken.

Till en CE-märkt vara hör också "försäkran om överensstämmelse". Ett dokument där tillverkaren försäkrar att hans vara överensstämmer med EU:s säkerhetskrav. För produkter som anses särskilt riskfyllda eller behöver provas krävs att tillverkaren ska vända sig till ett eller flera oberoende tredjepartsorgan, så kallade anmälda organ. Dessa organ är kompetensbedömda och erkända av EU:s medlemsstater att utföra provning, certifiering och kontroll.

Regler för maskiner

Maskindirektivet (2006/42/EG) gäller från den 29 december 2009 och ersätter det tidigare maskindirektivet (98/37/EG). Arbetsmiljöverkets kungörelse som heter Maskiner är utgiven som AFS 2008:03. Kungörelsen täcker alla maskiner och även delvis fullbordade maskiner och är den svenska tillämpningen av maskindirektivet.

Vad innebär EES-avtalet?

Genom EES-avtalet ska samma produktsäkerhetsregler gälla inom hela EES-området; EU-länderna och EFTA-länderna som är Norge, Island och Liechtenstein. Svenska regler för maskiners säkerhet finns i kungörelsen AFS. Kungörelsen är en implementering av EUs maskindirektiv till svenska bestämmelser.
Så har även övriga länder inom EES gjort. En maskin eller säkerhetskomponent som uppfyller direktivbaserade regler för maskiner i EES-området ska enligt EES-avtalet accepteras av myndigheterna i övriga länder. Till exempel accepteras i Sverige en maskin som är utförd enligt motsvarande bestämmelser i Danmark.

Kraven på bruksanvisning och försäkran om överensstämmelse ska enligt Maskindirektivet vara på det språk som är officiellt i det landet där produkten ska användas; på svenska i Sverige. Det åligger tillverkaren att se till att en maskin eller en säkerhetskomponent uppfyller de grundläggande hälso- och säkerhetskraven som gäller och att den har genomgått de certifieringsprocedurer som krävs inom EES. Stor vikt läggs vid försäkran om överensstämmelse, tillverkardeklaration, dokumentation och CE-märkning.

Vad är en säkerhetskomponent?

En säkerhetskomponent är något som:

• fullgör en säkerhetsfunktion
• släpps på marknaden separat
• om den inte fungerar eller fungerar dåligt utgör en risk för en persons säkerhet
• inte är nödvändig för att maskinen ska fungera.

Gränsen mellan maskin och komponent är inte knivskarp. Till exempel bör en elektrisk motor betraktas som en komponent. Det är först när den byggs ihop med en vattenpump som den har fått ett ändamål och blivit en maskin.

Vad är en maskin?

En maskin är:

• en grupp inbördes förbundna delar eller komponenter, varav minst en är rörlig, samt tillhörande drivorgan, styr- och drivkretsar vilka förenats för ett särskilt ändamål, speciellt för bearbetning, behandling, förflyttning eller förpackning av material
• en bland flera maskiner som för ett gemensamt syfte ställs upp och styrs så att samtliga fungerar som en enhet
• en utbytbar utrustning som ändrar en maskins funktion och som släpps på marknaden i syfte att, av operatören själv, sammansättas med en maskin, en serie av olika maskiner eller med en traktor. Detta gäller inte om utrustningen är en reservdel eller ett verktyg.

Gränsen mellan maskin och komponent är inte knivskarp. Till exempel bör en elektrisk motor betraktas som en komponent.
Det är först när den byggs ihop med en vattenpump som den har fått ett ändamål och blivit en maskin.

Vad är en delvis fullbordad maskin?

En delvis fullbordad maskin är:

• en sammansatt enhet som nästan utgör en maskin men som inte inte ensam kan användas till något ändamål, till exempel ett drivsystem
• endast avsedd för att byggas ihop med andra maskiner eller andra delvis fullbordade maskiner och då utgöra en ”maskin” enligt definitionen ovan.

Gränsen mellan maskin och komponent är inte knivskarp. Till exempel bör en elektrisk motor betraktas som en komponent.
Det är först när den byggs ihop med en vattenpump som den har fått ett ändamål och blivit en maskin.

Vem försäkrar, deklarerar och utför CE-märkning?

Kraven på försäkran om överensstämmelse gäller för varje individuell maskin eller säkerhetskomponent. Teknisk dokumentation ska sammanställas och förvaras för varje modell. Om den ursprunglige tillverkaren inte har uppfyllt sina skyldigheter faller ansvaret på att det görs i ”nästa led”.

Föreskriften anger att åtgärder ska ha vidtagits av tillverkaren eller den som: - representerar tillverkaren inom EES

• släpper ut en maskin eller säkerhetskomponent inom EES
• sätter samman en maskin eller delar av en maskin av olika ursprung
• tillverkar för eget bruk.

Man räknas som tillverkare med ovanstående skyldigheter om man:

• tillverkar en maskin för eget bruk
• importerar en maskin för eget bruk från ett land utanför EES.

När en maskinanläggning består av en sammankoppling av maskiner som var för sig är försedda med CE-märkning kan riskbilden för den slutliga maskinen behöva bedömas. En sådan säkerhetsbedömning ska dokumenteras. Den sammanbyggda maskinen ska ha en separat försäkran om överensstämmelse och förses med CE-märkning. Försäkran och märkning görs av den ansvarige för den totala maskinanläggningen.

Vid modernisering av äldre maskiner och anläggningar måste man göra och dokumentera en säkerhetsbedömning. Det får sedan bedömas från fall till fall när en ny försäkran om överensstämmelse behöver göras.

Försäkran om överensstämmelse

Försäkran:

• intygar att maskinen uppfyller alla grundläggande hälso- och säkerhetskrav som gäller för maskinen
• är en garanti att en omfattande dokumentation finns tillgänglig hos tillverkaren i händelse av kontroll
• ger tillverkaren rätt att CE-märka maskinen.

Tillverkaren av en maskin (eller den som representerar tillverkaren inom EES) ska utfärda och underteckna en försäkran om överensstämmelse för varje specifikt exemplar av maskin som levereras. Detta gäller även en säkerhetskomponent som släpps ut på marknaden separat. Tillverkaren ska ta fram en försäkran om överensstämmelse för varje specifikt exemplar av säkerhetskomponenten och garantera att dokumentationen finns tillgänglig för kontroll. Han ska dock inte förse säkerhetskomponenten med någon CE-symbol. Hur ser en försäkran om överensstämmelse ut
i maskinföreskriften bilaga 2.1.A beskrivs hur en EG- försäkran om överensstämmelse ska vara utformad. En försäkran om överensstämmelse för en maskin eller säkerhetskomponent ska vara på svenska. Om försäkran ursprungligen var på något annat språk än svenska ska även ursprungsversionen bifogas.

Den ska innehålla följande uppgifter:

• namn och adressuppgifter på tillverkaren eller den som representerar tillverkaren inom EES (representant för tillverkaren ska också ange namn och adress till tillverkarens företag)
• namn och adressuppgifter till den person som är behörig att ställa samman den tekniska dokumentationen och som ska vara etablerad inom EES
• beskrivning av maskinen eller säkerhetskomponenten (märke, typ, serienummer osv.)
• en mening med en uttrycklig försäkran att maskinen uppfyller maskindirektivet 2006/42/EG och även om det är relevant en liknande mening som försäkrar vilka andra direktiv eller bestämmelser som uppfylls.
• i förekommande fall anmält organs namn och adress samt nummer på intyg om typkontroll
• i förekommande fall, namn på och adress till det anmälda organ dit dokumentation skickats
• i förekommande fall, namn på och adress till det anmälda organ som har utfört en verifikation
• i förekommande fall, referens till harmoniserade standarder
• de nationella tekniska standarder och specifikationer som tillämpats
• identifikation av person som har fullmakt att skriva under för tillverkaren eller för den som representerar tillverkaren. (blir synligt när man klickar på rubriken)

Typkontroll

En del maskiner och säkerhetskomponenter har bedömts kunna medföra särskilda risker vid användningen eller att särskilda krav måste ställas på deras tillförlitlighet. I Maskindirektivets bilaga 4 anges vilka produkter denna särskilda certifieringsordning gäller.
För att försäkra överensstämmelsen mot de grundläggande hälso- och säkerhetskraven finns olika alternativ:

1.
Maskinen har tillverkats i enlighet med harmoniserade standarder.
Man använder sig av harmoniserade standarder (de som citerats i Europas officiella tidning och som täcker de tillämpliga grundläggande hälso- och säkerhetskraven för maskiner). Tillverkaren ska göra något av följande för att kunna utfärda en försäkran om överensstämmelse:

• intern kontroll enligt bilaga 8 i direktivet
• EG- typkontroll med ett anmält organ som kontrollerar överensstämmelsen enligt bilaga 9 i direktivet i kombination med förfarandet för intern kontroll, bilaga 8 punkt 3 i direktivet
• fullständig kvalitetssäkring enligt bilaga 10 i direktivet. Kvalitetssystemet ska säkerställa att maskinerna uppfyller kraven i direktivet och vara godkännt och kontrollerat av ett anmält organ.

2.
Maskinen har inte tillverkats, eller bara delvis tillverkats i enlighet med harmoniserade standarder
Det finns inte några harmoniserade standarder för maskinen alternativt har de harmoniserade standarderna bara delvis använts eller täcker bara delvis in de relevanta kraven i direktivet. Tillverkaren ska göra något av följande för att kunna visa överensstämmelsen mot de grundläggande hälso- och säkerhetskraven:

• EG- typkontroll med ett anmält organ som kontrollerar överensstämmelsen enligt bilaga 9 i direktivet i kombination med förfarandet för intern kontroll, bilaga 8 punkt 3 i direktivet
• fullständig kvalitetssäkring enligt bilaga 10 i direktivet. Kvalitetssystemet ska säkerställa att maskinerna uppfyller kraven i direktivet och vara godkännt och kontrollerat av ett anmält organ.

Varje land utser och ansvarar för dessa anmälda organ. I Sverige har SWEDAC uppdraget att, i samarbete med expertmyndigheterna, bevaka verksamheten hos dem som utsetts som anmälda organ i Sverige. Arbetsmiljöverket är samordnande myndighet för den svenska överföringen av maskindirektivet och medverkar i kontrollen av de anmälda organen.

Anmälda organ kan bara göra typkontroll av maskiner och säkerhetskomponenter som finns upptagna i direktivets bilaga 4. Om man vill göra tredjepartskontroll av produkter som inte finns upptagna i bilaga 4 kan man till exempel vända sig till organ som ackrediterats av SWEDAC för sådana uppgifter. Ett provande organ kan samtidigt vara anmält organ för ”Bilaga 4 provning” och ackrediterat organ för annan provning.

Vilka regler finns?

Maskinföreskriften anger att kraven i andra speciella föreskrifter också gäller för maskinerna. Av speciellt intresse är då föreskrifter som överför direktiv enligt den nya metoden. CE-märkningen av en maskin innebär att även relevanta krav i dessa andra direktiv är uppfyllda.

Utöver maskinföreskriften behöver de flesta maskiner inom verkstadsindustrin även uppfylla de svenska reglerna från Elsäkerhetsverket (eller motsvarande regler i ett annat EES-land) som överför lågspänningsdirektivet och direktivet om elektromagnetisk kompatibilitet.

Vem kontrollerar att man följer reglerna?

Enligt EES-avtalet har staterna skyldighet att verka för att kraven följs. Maskiner ska inte släppas ut på marknaden eller tas i bruk om de inte uppfyller maskinföreskriften och andra relevanta direktivbaserade föreskrifter.

Arbetsmiljöverket, är ansvarig för Maskindirektivets implementering i Sverige. De svarar för, att genom marknadskontroll kontrollera, att reglerna är uppfyllda. Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, SWEDAC, har särskilt uppdrag att samordna marknadskontrollen i Sverige av produkter som faller under ”direktiv enligt den nya metoden”.

Grundläggande hälso- och säkerhetskrav

De grundläggande hälso- och säkerhetskraven anges i kungörelsens Maskindirektivet bilaga 1. Kraven är omfattande eftersom de täcker en rad olika risker. Kraven har grupperats efter de risker som kan uppstå. Maskiner kan innebära en mängd risker och därför beskrivas under mer än en rubrik i bilagan.

1. Tillverkaren är skyldig att identifiera och bedöma aktuella risker för sin maskin. Tillverkaren ska vidare konstruera och tillverka maskinen med hänsyn till sin riskbedömning.

2. De grundläggande kraven för en viss risk gäller endast när risken föreligger då maskinen används under sådana betingelser som tillverkaren förutser.

3. Punkterna ”Principer för integration av säkerheten” och ”Märkning och anvisningar” måste alltid uppfyllas

4. Om det, på grund av den tekniska utvecklingsnivå som råder vid det aktuella tillfället, är omöjligt att uppfylla de mål som anges i kraven, så ska maskinen så långt möjligt konstrueras och tillverkas för att närma sig dessa mål.

Bruksanvisning

Med maskinen eller den tekniska anordningen ska en bruksanvisning bifogas. Den ska vara på svenska. Om den översatts till svenska ska bruksanvisningen på originalspråket alltid bifogas.

Integration av säkerhet

Maskinföreskriftens grundläggande princip för integration av säkerheten är central. Den beskriver vad man ska ta hänsyn till vid konstruktion och tillverkning av en maskin.

Den ställer följande krav:

a) Maskiner ska vara utförda så att de kan fungera på avsett vis, samt så att de kan ställas in och underhållas utan att medföra fara för personer som utför dessa uppgifter, när de utförs under sådana omständigheter som kan förutses av tillverkaren.

Syftet med åtgärder som vidtas är att undanröja alla olycksrisker under maskinens förväntade livslängd, hit hör även sammansättnings- och nedmonteringsfaserna. Detta gäller även om olycksriskerna uppstår till följd av onormala situationer som kan förutses.

b) Vid valet av de mest lämpliga metoder ska tillverkaren tillämpa följande principer, i nedan angivna ordning:

1. Risker ska så långt möjligt undanröjas eller minskas (säkerheten integreras redan på konstruktions- och tillverkningsstadier
2. Nödvändiga skyddsåtgärder ska vidtas för sådana risker som inte kan undanröjas
3. Tillverkaren ska informera om kvarstående risker som beror på brister i de skyddsåtgärder som vidtagits, om särskild utbildning krävs samt om personlig skyddsutrustning behöver tillhandahållas och, i så fall, specificera denna.

c) Vid konstruktion och tillverkning av maskiner, samt utarbetande av bruksanvisningar för dessa, ska tillverkaren inte bara ta hänsyn till normal användning av maskinerna, utan även sådan annan användning som skäligen kan befaras.

Maskinerna ska vara utförda så att onormal användning förhindras om sådan användning ger upphov till risker. I förekommande fall ska anvisningarna uppmärksamma användaren på hur maskinen inte får användas, eftersom sådana användningssätt erfarenhetsmässigt kan tänkas uppkomma.

d) Obehag, trötthet och psykisk stress som användaren utsätts för under avsedda användningsförhållanden ska reduceras till ett minimum, med hänsyn tagen till ergonomiska principer.

e) Vid konstruktion och tillverkning av maskiner ska tillverkaren ta hänsyn till de begränsningar som operatören utsätts för på grund av nödvändigt eller förutsebart bruk av personlig skyddsutrustning som skor och handskar.

f) Tillsammans med maskiner ska levereras all sådan specialutrustning och specialtillbehör som krävs för att möjliggöra inställning, underhåll och användning utan risk.

Anmälda organ

Som tillverkare kan man vända sig till ett anmält organ i valfritt land. Sverige har till EG-kommissionen anmält ett antal anmälda organ. SWEDAC kan ge upplysningar om vilka de är swedac.se

Maskiner och säkerhetskomponenter som fordrar särskild certifiering

Maskinkategorier
1. Cirkelsågar (en- eller flerbladiga) avsedda att användas för bearbetning av trä och liknande material eller för bearbetning av kött och liknande produkter.
1.1 Sågar med fast verktygsläge under bearbetning och som har fast bord, där arbetsstycket matas manuellt eller som har en löstagbar anordning för maskinell matning.
1.2 Sågar med fast verktygsläge under bearbetning och som har manuellt drivet fram- och återgående sågbord eller vagn.
1.3 Sågar med fast verktygsläge under bearbetning och som har en inbyggd maskinell matningsanordning för arbetsstyckena och med manuell inläggning och/eller borttagning.
1.4 Sågar med rörligt verktygsläge under bearbetning och som har en inbyggd maskinell matningsanordning med manuell inläggning och/eller borttagning.

2. Handmatade rikthyvlar för träbearbetning.

3. Planhyvlar för enkelsidig träbearbetning och med manuell inläggning och/eller borttagning.

4. Bandsågar med fast eller rörligt bord och bandsågar med rörlig vagn med manuell inläggning och/eller borttagning, avsedda att användas för bearbetning av trä och liknande material eller för bearbetning av kött och liknande produkter.

5. Kombinerade maskiner av de slag som avses i punkterna 1-4 och 7 för bearbetning av trä och liknande material.

6. Handmatade tappmaskiner med flera verktygshållare för träbearbetning.

7. Handmatade bordfräsmaskiner med vertikal spindel för bearbetning av trä och liknande material.

8. Motorkedjesågar.

9. Pressar, inklusive kantpressar, för kallbearbetning av metaller, med manuell inläggning och/eller borttagning och vars rörliga bearbetande delar kan ha en rörelseväg överstigande 6 mm och en hastighet överstigande 30 mm/s.

10. Formsprutmaskiner eller formpressar för plast med manuell inläggning eller borttagning.

11. Formsprutmaskiner eller formpressar för gummi med manuell inläggning eller borttagning.

12. Maskiner för arbete under jord av följande typer:

• spårbundna maskiner som lokomotiv och bromsvagnar
• hydrauliska takstöd.

13. Manuellt lastade lastbilar med kompressionsmekanism för insamling av hushållssopor.

14. Skydd och avtagbara kraftöverföringsaxlar med kardanknutar.

15. Fordonslyftar.

16. Anordningar för lyft av personer och som medför risk för att falla från en höjd överstigande tre meter.

17. Bultpistoler och andra bärbara slagmaskiner som drivs av en drivladdning.

18. Skyddsanordningar för detekterning av personer.

19. Motordrivna förreglade öppningsbara skydd avsedda att användas som skyddsanordningar i sådana maskiner som avses i punkterna 9, 10 och 11.

20. Logikenheter för skyddsfunktioner.

21. Överrullningsskydd (ROPS) .

22. Skydd mot fallande föremål (FOPS).

Dokumentation som ska finnas tillgänglig

Maskinkungörelsens bilaga 7 ger information om den tekniska tillverkningsdokumentation som ska finnas för produkter med försäkran om överensstämmelse. I texten nedan avses med maskin antingen maskin eller säkerhetskomponent.

Tillverkaren ska genom en försäkran om överensstämmelse intyga att det specifika exemplaret som släpps ut på marknaden uppfyller alla de grundläggande hälso- och säkerhetskrav som gäller för maskinen i fråga. Samtidigt ska tillverkaren se till och kunna garantera att nedan uppräknade dokumentation finns och förblir tillgänglig hos sig, i händelse av kontroll.

Teknisk tillverkningsdokumentation som ska finnas för en maskin:

1. En allmän beskrivning av maskinen med en helhetsritning över maskinen och ritningar över styrkretsarna och en beskrivning av maskinens funktion.
2. Fullständiga detaljritningar med beräkningar, provningsresultat, intyg som krävs för att kontrollera att maskinen uppfyller de grundläggande hälso- och säkerhetskraven.

Dokumentation av riskbedömningen, som visar hur man har gått till väga:

• förteckning över de grundläggande hälso- och säkerhetskraven som är tillämpliga på maskinen.
• beskrivning av de skyddsåtgärder som införts för att eliminera identifierade risker, minska risker eller när det är nödvändigt, uppgifter om kvarstående risker förknippade med maskinen.
• standarder och andra tekniska specifikationer som har använts samt vilka grundläggande hälso- och säkerhetskrav som dessa standarder/specifikationer omfattar.
• tekniska rapporter med resultat av de provningar som utförts av tillverkaren eller utsett anmält organ.
• i tillämpliga fall försäkran för inbyggnad för ingående delvis fullbordad maskin samt relevanta monteringsanvisningar för dessa.
• då det är tillämpligt; ett exemplar av EG-försäkran om maskiners eller andra inbyggda produkters överensstämmelse.
• en kopia av EG- försäkran om överensstämmelse.

Vid serietillverkning ska den tekniska dokumentationen även innehålla en redogörelse för vilka interna åtgärder som kommer att vidtas för att försäkra att maskinens även i fortsättningen uppfyller bestämmelserna i direktiv 2006/42/EG.

Teknisk tillverkningsdokumentation som ska finnas för en delvis fullbordad maskin:

1. En helhetsritning över maskinen och ritningar över styrkretsarna.
2. Detaljritningar med beräkningar, provningsresultat och intyg som krävs för att kontrollera att maskinen uppfyller de grundläggande hälso- och säkerhetskraven.
3. Dokumentation av riskbedömningen, som visar hur man har gått till väga.
4. Förteckning över de grundläggande hälso- och säkerhetskraven som är tillämpliga på maskinen.
5. Beskrivning av de skyddsåtgärder som införts för att eliminera identifierade risker, minska risker eller när det är nödvändigt, uppgifter om kvarstående risker förknippade med maskinen.
6. Standarder och andra tekniska specifikationer som har använts samt vilka grundläggande hälso- och säkerhetskrav som dessa standarder/specifikationer omfattar.
7. Tekniska rapporter med resultat av de provningar som utförts av tillverkaren eller utsett anmält organ.
8. Ett exemplar av monteringsanvisningarna för den delvis fullbordade maskinen

Vid serietillverkning ska den tekniska dokumentationen även innehålla en redogörelse för vilka interna åtgärder som kommer att vidtas för att försäkra att maskinens även i fortsättningen uppfyller bestämmelserna i direktiv 2006/42/EG.

Tillverkaren ska genomföra sådana undersökningar och provningar av komponenter, tillbehör eller den kompletta maskinen som krävs för att fastställa huruvida den är konstruerad och tillverkad så att den kan monteras och tas i drift utan risk.

Underlåtenhet att tillhandahålla dokumentation efter det att behörig nationell myndighet har begärt detta kan utgöra tillräcklig grund för att ifrågasätta påstående om överensstämmelse med kraven i dessa föreskrifter eller motsvarande bestämmelser i något annat land inom EES.

Dokumentationen behöver inte ständigt finnas fysiskt tillgänglig, men ska kunna sammanställas och göras tillgänglig inom en tidsperiod som står i rimligt förhållande till dess betydelse. Den behöver inte innehålla detaljritningar eller annan specifik information om de komponenter som sammansätts vid tillverkningen av maskinen, såvida inte kännedom om dessa är av väsentlig betydelse för att överensstämmelse med de grundläggande säkerhetskraven ska kunna verifieras.

Dokumentation ska förvaras och finnas tillgänglig för behöriga nationella myndigheter i minst 10 år efter maskinens tillverkningsdatum eller, vid serietillverkning, den sist tillverkade enhetens tillverkningsdatum.
Dokumentationen ska vara skriven på något av de officiella språken inom EES, med undantag av anvisningarna för maskinen som ska vara på svenska (blir synligt när man klickar på rubriken).

Bruksanvisningar

Maskinkungörelsens bilaga 1, punkt 1.7.4 redovisar vad som behöver ingå i bruksanvisningen. I texten nedan avses med maskin antingen maskin eller säkerhetskomponent.

a) Alla maskiner ska åtföljas av bruksanvisningar som innehåller minst följande information:

– en upprepning av de uppgifter som maskinen är märkt med, utom serienumret, samt eventuell annan relevant information för att underlätta underhåll (t.ex. adress till importören och reparatören)

– förutsedd användning av maskinen

– arbetsstation(er) som sannolikt bemannas av operatörer

– säkerhetsanvisningar för:

• idrifttagande
• användning
• hantering, med angivande av maskinens och de ingående delarnas massa om dessa regelbundet kommer att transporteras separat
• installation
• montering, demontering
• inställning
• underhåll (service och reparationer)
• vid behov, utbildningsinstruktioner
• om det behövs, de grundläggande egenskaperna hos verktyg som får monteras på maskinen. Bruksansvisningen ska om det behövs ange på vilka sätt maskinen inte bör användas.

b) Bruksanvisningen ska vara på svenska.
Bruksanvisningen ska avfattas av tillverkaren eller av den som representerar tillverkaren inom EES på något av språken inom EES. När maskinen tas i bruk måste den åtföljas av en översättning av bruksanvisningen till svenska och av bruksanvisningen på originalspråket. Denna översättning ska ha gjorts antingen av tillverkaren eller av den som representerar tillverkaren inom EES eller av den som inför maskinen i det svenskspråkiga område.

Underhållsinstruktioner, avsedda att användas av specialiserad personal som anlitas av tillverkaren eller den som representerar honom, EES kan utformas på endast ett av de officiella språken inom EES som förstås av den personalen.

c) Bruksanvisningen ska innehålla sådana ritningar och diagram som är nödvändiga för idrifttagande, underhåll, kontroll, funktionskontroll och, i förekommande fall, reparation av maskin, samt alla övriga värdefulla upplysningar, i synnerhet med avseende på säkerhet.

d) Den produktinformation som lämnas om maskinen vid leveransen får inte motsäga bruksanvisningen vad gäller säkerhetsaspekterna. Sådana teknisk dokumentation som beskriver maskinen ska ge information om utsläpp av luftburet buller enligt f) samt, för handhållna eller handstyrda maskiner, information om vibrationer enligt punkt 2.2.

e) Bruksanvisningen ska, vid behov, ange de krav som gäller vid installation och montering för att minska buller eller vibrationer (t.ex. användning av dämpare, fundamentets typ och massa) i maskinkungörelsen.

f) Bruksanvisningen ska ge följande information om utsläpp av luftburet buller från maskinen, antingen det faktiska värdet eller ett värde som baseras på mätningar utförda på identiska maskiner:

• Ekvivalent kontinuerlig A-vägd ljudtrycksnivå vid arbetsstationerna, om detta överstiger 70 dB(A). Om nivån inte överstiger 70 dB(A) ska detta anges.
• Maximalt momentant C-vägt ljudtrycksvärde vid arbetsstationerna, om detta överstiger 63 Pa (130 dB relaterat till 20 µPa).
• Ljudeffektnivå från maskinen, om ekvivalent kontinuerlig A-vägd ljudtrycksnivå vid arbetsstationerna överstiger 85 dB(A). För mycket stora maskiner kan ekvivalent kontinuerlig ljudtrycksnivå på bestämda ställen omkring maskinen anges i stället för ljudeffektnivån.

När de harmoniserade standarderna inte tillämpas, ska ljudnivåerna mätas med den för maskinen lämpligaste metoden. Tillverkaren ska ange maskinens drift förhållanden under mätning, samt vilka mätmetoder som använts. Om arbetsstationer inte har angetts eller inte går att ange ska ljudtrycksnivåer mätas på ett avstånd av 1 meter från maskinens yta och 1, 6 meter från golvet eller tillträdesplattformen. Läge och värde för maximalt ljudtryck ska anges.

g) Om tillverkaren förutser att maskinen kommer att användas i potentiellt explosiva atmosfärer ska all nödvändig information lämnas i bruksanvisningen.

h) Vid formulering och utformning av bruksanvisningar för maskiner som även kan komma att användas av operatörer som inte yrkesmässigt arbetar med maskinerna ska hänsyn tas till den allmänna utbildningsnivån och till den insikt som sådana operatörer rimligtvis kan förväntas ha, dock utan att avkall görs på övriga ovannämnda grundläggande krav.